Månad: februari 2018

Samhällets ideal

Vi nås egentligen av idealen redan som små när vi ser på barnprogram eller leker med leksaker. Tjejer framstås som smala medan killar framstås som muskelknuttar. Redan i detta stadie börjar samhället tala om för oss hur en tjej och en kille ”ska” se ut. Sen när sociala medier börjar användas nås vi av idealen ytterligare. På Instagram kryllar det av tjejer som ser ut att ha ”drömkroppen”. Även i filmer och reklamer så är tjejerna oftast väldigt smala och killarna väldigt muskliga. Detta leder till kroppsideal som samhället vill att vi ska leva upp till.

Idealen framställs ofta genom att bilder redigeras och gör så att modellen får smalare midja eller liknande. Då föreställer reklambilder eller bilden på Instagram inte längre hur personen egentligen ser ut. Det finns då inte någon som ser ut som personen på bilden i verkligheten. På samma reklam- eller Instagrambild kollar sedan massor med personer och önskar att de ser ut som personen på bilden som inte ens själv ser ut så.

Idealen gör att vi inte kan vara nöjda med våra kroppar eftersom att det inte ser ut exakt så som samhället vill. Individerna i samhället tjänar sällan något positivt av att känna sig missnöjda över hur vi ser ut. Det är istället skönhetsindustrin som tjänar mängder på ideal. Mängder av pengar. Smink blir allt vanligare i lägre åldrar och är nästan ett måste om vi ska visa oss bland folk. Att göra en spraytan eller fransförlängning blir mer och mer normer. Det är snart ingen som längre lyfter på ögonbrynet om vi hör att någon kändis har gjort en bröstförstoring eller fyllt läpparna. Om det inte hade varit för idealen tror jag mycket färre personer skulle välja att förändra sina kroppar för att likna idealet och därmed bli snyggare enligt samhället.

Att vara snäll

När jag tänker på uttrycket ”göra gott” så tänker jag på att vara snäll och god. Men hur är man egentligen snäll?

I vårt samhälle har vi vissa regler och normer. Varje dag står vi framför val som ibland anses självklara. Det kan gälla småsaker som att inte tränga sig före i kön eller att ta av sig skorna när man går in. Dessa små, men betydande, val sker oftast undermedvetet, eftersom att vi beter oss efter en viss utsedd samhällsetik. Enligt evolutionsbiologierna är dessa normer livsviktiga och om de inte fanns hade vi utrotat oss själva för länge sen.

Ibland hamnar vi dock inför beslutstaganden som inte sker undermedvetet, dessa kallas etiska dilemman.  Jag har ett exempel från boken ”Konsten att vara snäll”:En arbetskamrat har presterat allt sämre de senaste månaderna. När du talar med henne om detta avslöjar hon att hennes son blivit psykiskt sjuk och försökt att ta sitt liv. Hon får dig att lova att inte berätta för någon. Några veckor senare träffar du din chef, som säger att han planerar att avskeda din arbetskamrat och att ledningsgruppen skall fatta beslut om detta på eftermiddagen. Dina protester hjälper inte, men du anar att hans hjärta skulle vekna om du berättade sanningen. Du kan inte få tag i din arbetskamrat. Bryter du ditt löfte och berättar för chefen? När man hamnar i ett etiskt dilemma gäller det att se olika handlingsalternativ och välja det som är långsiktigt bäst. Hur du än gör så gör du fel. Om vi utgår efter exemplet så går det att säga till chefen och därmed bryta arbetskamratens förtroende eller inte säga till chefen och därmed få din arbetskamrat avskedad. Det som är långsiktigt bäst är att bryta samhällsnormen och arbetskamratens förtroende eftersom att hennes yrke står på spel. Att vara snäll är alltså att vilja göra gott och stå upp för det som är rätt.

Ordet snäll har fått en negativ klang, exempelvis så kan man säga ”ja, hon är i alla fall snäll” om någon och med detta anse att denne är ointelligent. Snäll kopplas också till begreppet ”dörrmatta” vilket är en person som gör allt som andra säger och låter folk trampa på den. Ordet kopplas alltså ofta till dumhet men egentligen är det tvärtom, att vara snäll är att ha ett starkt etiktänk och att kunna se alla handlingsalternativ och sedan kunna värdera det bästa alternativet. Ibland kan val vi gör verka hjärtlösa i stunden men vara det bästa långsiktigt, därför krävs det att kunna handla efter situation.

Ett vanligt talspråk är ”det är tanken som räknas”, men egentligen är det inte det. En god handling är alltid bättre än en god tanke. Goda handlingar påverkar alltid någon positivt även om du inte får tillkännedom om det. Det är viktigt att handla och inte tänka ”det är inte mitt problem” eller ”det är någon annans jobb”. Allt detta kan dock vara svårt att undvika. Och man kan fråga sig:

Är det möjligt att vara en god människa? Vi försöker göra rätt men kanske inte alltid lyckas och ibland kanske vi inte ens försöker. Egentligen så går det inte att ”vara snäll” eftersom att det är mer utav en utopi än en egenskap. Men om vi försöker och strävar efter att agera gott är vi på god väg. Det gör ingenting om vi har gjort fel eller ibland gör fel. Att agera gott är någonting vi måste tänka på konstant, det går inte att göra lite snälla saker och sedan känna sig klar utan det är någonting som konstant måste utvecklas. Det gör ingenting om vi t.ex. missbedömer en situation och det får negativa konsekvenser, bara vi har viljan att göra rätt så agerar vi som goda människor.

Så för att besvara frågorna jag ställde i början av talet. En snäll människa är en människa som handlar med etik och vill gott med sina handlingar.  Alla handlar som en ”god människa” undermedvetet eftersom att vårt samhälle är konstruerat på det sättet. Ens handlingar ska ha positiv påverkan. Det är alltså svårt att undvika att agera som en god människa eftersom att vi hela tiden gör val som anses goda, men det är också lätt att välja fel handlingsalternativ och vara en ond människa. Så att vara snäll är alltså att ”göra gott”.

Detta är viktigt att komma ihåg i sina handlingar. Var snäll och handla etiskt. Om du vet att någon i din närhet råkar illa ut eller själv råkar illa ut är det alltid rätt att kontakta någon. Om det inte finns någon i din närhet du kan prata med finns följande:

Hjälplinjen erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd på telefon, alla dagar kl 13-22. Det kostar som ett vanligt samtal och du kan vara anonym.- Ring 0771-22 00 60

Bris – Barnens rätt i samhället. Måndag-fredag kl 15-21, lördag-söndag kl 15-18.
Telefon 116 111.
Jourhavande medmänniska. Alla dagar kl 21-06. Telefon 08-702 16 80.
Självmordslinjen. Chatt och telefon dygnet runt. Telefon 90101.

Träningens positiva effekter

Träning är något jag har lite delade åsikter om, det är någon form av hat-kärlek. Ifall träningstypen är rolig tycker jag om träningen, det blir något bra och positivt. Men samtidigt är det något jag emellanåt avskyr. Speciellt konditionsträning. Men på något vänster kan det värsta konditionspasset vara något jag ändå njuter av. Det är lite skumt.

Träning ska aldrig ses som ett straff. Kroppen är gjord för att röra sig. Det kanske man inte kan tro om man reflekterar över hur vi har det idag. Idag är det väldigt få ”aktiviteter” i vardagen som kräver kroppslig ansträngning. För att få mat på bordet kan vi ta bilen till närmaste Ica och köpa en färdigmarinerad fläskfilé. På stenåldern var det ju inte riktigt så. Där krävdes det lite mer ansträngning än att vrid om tändningslåset i bilen och knata in från parkeringen på närmaste mataffär. Med alla dagens uppfinningar och smarta lösningar behöver vi snart inte ens lyfta arslet ur soffan för att vardagen ska flyta på.

Idag får man sällan träning “på köpet”, det faller inte naturligt in i vardagen. Förr känns det som att vardagsmotion utfördes i mycket högre grad idag. Min egna uppfattning är i alla fall att så fort man får körkort tar man bilen överallt och tycker att bara tanken på den fem minuters långa promenaden till busshållplatsen känns alldeles för ansträngande.

Jag tycker att det är synd som det har blivit idag då alla inte upptäcker fördelarna med att träna. Då tänker jag inte på det ribbade sex-pack på magen eller ”att man kan bli smalare” som man kan få genom träning. Träning har nämligen en massa positiva effekter på hälsan. Dn.se skriver att immunförsvaret stärks och det innebär att man lättare håller sig frisk. Reaktionsförmågan och balansen blir också bättre. Även hjärnan påverkas på ett positivt sätt av träning. Med träning kan koncentrationsförmågan, minnet och inlärningen förbättras. Träning bidrar också till att sömnkvaliteten blir bättre och det kan leda till att ångest och oro kan minska.

Självkänslan kan också förbättras. Träning gör också att stresshormonerna i blodet minskar som minskar belastningen för hjärtat och leder till att humöret förbättras. Sahlgrenska skriver att skelettet blir starkader och att blodtrycket sänks. Värdena av blodfetter och kolesterol minskar och blodsockernivån blir jämnare.

För att ta det av alla positiva effekter som träning bidrar med krävs det att man själv bestämmer sig för att träna och vara beredd att lägga ned tid på det. Om man planerar in träningspass bör man vara noga med att kroppen får nog med vila. Själva träningen är lika viktig som kroppens återhämtning från träningen och kosten, det tycker jag är värt att ha i åtanke. Om du redan tränar regelbundet eller vill börja så fundera gärna på varför du vill träna. Är det för din egen skull eller samhällets?

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén