Kategori: Jämlikhet

NO MEANS NO

En debatt som funnits i alla år och alltid diskuterats mycket om är våldtäkter. Trots att detta alltid varit ett ämne som konstant tagits upp känner jag att lite görs åt det, korta strafftider och att offret skylls på sker ofta. I sommar har detta ämne blivit ännu mer omtalat då det skett många sexuella övergrepp på festivaler.  Att tjejen var lättklädd, alkohol påverkad och vandrade själv sent på natten är argument som vissa använder för att försvara sina handlingar. Hela konceptet med att det är tjejer som själva ska skydda sig från våldtäkter är helt oacceptabelt.

Många kommer med idéer om hur tjejer kan skydda sig från att bli utsatt. Som att exempelvis när de ska på festivaler inte vara för berusade, alltid hålla sig till sitt kompis gäng och inte ha på sig utmanande kläder. Det borde inte vara något som förväntas av tjejer att hålla sig till. Det som borde förväntas göra är att killar inte beter sig på ett sådant oacceptabelt sätt. Att det ska vara vi tjejer som anpassar oss för att inte bli våldtagna är sjukt. Vi ska inte behöva bete oss på ett visst sätt eller vara hemma på kvällen bara för att kunna känna oss trygga. I högstadiet minns jag hur vi hade sexual undervisning och vi tjejer fick veta att vi inte skulle vara ute sent på kvällen själva, inte ha konsumerat alkohol och hur vi var tvungna att vara försiktiga. Medans när jag diskuterade detta med en killkompis hade de diskuterat om skägg, kroppsbehårning och sexdebut. Vi måste börja fokusera på att utbilda killar om hur de ska agera kring dessa situationer och att de under inga omständigheter är okej att ge sig på en tjej utan hennes vilja istället för att lära tjejer hur de ska undvika detta.

På Sveriges radio har de skrivit om en undersökning som Amnesty gjort. De hade intervjuad 2600 personer angående deras attityd om våldtäkt. 1 av 5 tyckte att en tjej som klätt sig utmanande och blivit våldtagen borde tagit eget ansvar. En elev de intervjuade ska ha sagt ”Om en tjej går med en kort kjol på stan och ensam så får hon nog skylla sig själv ibland.” Skylla sig själv? Så om du är ute och går på gatan och synligt har framme din plånbok och någon rånar dig så får du skylla dig själv? Ett brott är alltid ett brott oavsett hur offret agerade. En kvinna ska kunna klä sig hur hon vill utan några frågor, hon ska kunna gå ute sent på kvällen utan att vara rädd och ta en drink utan att detta på något som helst vis ska antyda på att hon ber om det. Ett nej är alltid ett nej och ska under inga omständigheter berövas från en.

I en artikel på SVT får man höra Agnes historia, ett offer till en våldtäkt på en festival. Männen ska ha grovt våldtagit henne och under tiden filmat dådet. De som våldtog henne ska ha fått mellan 3 och 4 år fängelse. Agnes berättar att hon sedan dådet inte vågar gå ut ensam på kvällen och har fått hantera grov ångest. Dessa män fick alltså ynka 3 års fängelse trots att det fanns konkreta bevis för dådet. 3 års fängelse, medans Agnes som levde ett vanligt liv fick börja kämpa med vardagliga saker för att ångesten var så stor. 3 år, när offret inte kan fokusera ordentligt efter dådet. 3 år, längre fängelsestraff behövs.

På SVT skriver de om en våldtäkt som skedde under Bråvalla. Det var en tjej som blev våldtagen mitt i publikhavet då Zara Larsson uppträdde. Zara Larsson skrev hur hon hatade killar då de kände behovet att våldta. Festivaler, som ska vara en rolig kväll där man kanske går ut med sina kompisar och vill lyssna på bra musik, kan bli den värsta i en tjejs liv bara för att en kille påstår att han inte kan behärska sig. Ett nej ska alltid vara ett nej oavsett omständigheterna.

Källförteckning:

Internet:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A5ldt%C3%A4kt

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=2042338

http://www.svt.se/kultur/musik/festivalvaldtakternas-offer-och-betydelsen-av-en-dom

 

Pronomenet hen

Nyligen har ett nytt ord dykt upp i svensk media och i vardagslivet. Ordet är hen och ska representera ett svenskt könsneutralt personligt pronomen som ska användas på samma sätt som han och hon. Ordet kan tillämpas när könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska otydliggöras. Hen kan även användas för personer som kritiserar normer och inte tycker att man behöver tillhöra en viss köns-indelning. Ordet har diskuterats mycket och har fått både positiv samt negativ kritik. Men varför är hen egentligen så viktigt?

På Spraktidningen förklarar man att ordet hen kan fylla en språklig lucka (Spraktidningen, december 2016). Skribenten Fatima hävdar att ordet hen är ett bra sätt för transpersoner att känna sig mer hemma i sin egen kropp. Hon beskriver att det som trans kan bli svårigheter att beskriva sig som en han eller hon och att hen, som är könsneutralt kan hjälpa dem från dessa svårigheter. En intervju gjord av Fatima med Anne Anders Uhrgård som är transperson visar att hen är ett bra tillskott för främst HBTQ människor. Uhrgård menar att det är förödmjukade att bli kallad för det eller den, då detta förbiser en som individ. Fatima avslutar debattartikeln med en intervju med Karin Milles som är språkforskare. Karin Milles förklarar att ordet hen även kan vara väldigt behövligt i en del texter där man behöver referera till en odefinierad person såsom i lagboken. ”Om femtio år kan vi ha ett fullt genomslag för hen, eller så använder alla den som neutralt pronomen” skriver Karin Milles och syftar på att ordet hen kan ha stor nytta för det svenska språket.

”Vi är biologiskt födda med ett kön, en grund till en identitet och därav är vi antingen en han eller en hon.” skriver Ngoc Nyguen på tidningen NA (Nerikes Allehanda, september 2015). Han menar att hen är ett onödigt ord som orsakar förvirring och utanförskap för barn. Att hen inte borde användas förklarar han genom att det är vuxna som tar detta ord på allvar medan barnen inte lägger märke till det. Han refererar även till forskning och anser genom detta att kvinnor och män alltid varit olika varandra. Han menar att ett genusneutralt ord på grund av detta är helt obehövligt för det svenska språket. Nyguen påstår även att användning av ordet hen kan orsaka problem för barn. Detta förklarar han genom att barn är så påverkade av sin omgivning och människor omkring dem och att ordet är mycket diffusare än användningen av ”hon” och ”han”.

Forskaren Daniel Wojahn som har studerat feministiska språkförändringar har i en artikel till Metro undersökt varför ord som hen upprör människor så starkt (Metro, juli 2015). I sin analys har han gått igenom över 2000 negativa kommentarer till ordet. Han menar att det inte är själva ordet som upprör utan det är språkförändringen bakom det som orsakar negativitet. Folk blir rädda att en förändring i samhället ska ske om sådana begrepp tar plats, samma debatt väcks exempelvis när ord som ”man” ska bytas ut mot ”en” förklarar han. Han betonar att folk vill ha ett statiskt samhälle och när ord går emot normer blir folk hetsiga ”Det står klart att språket upprör och har betydelse.” säger Wojahn.

På SVD intervjuas 3 kvinnor som jobbar inom svenska språket om ordet hen (SVD, 2016 november). De menar att ordet ”han” ofta blir normen när någon är oidentifierad, vilket bidrar till att kvinnor får mindre roll i dessa sammanhang vilket även orsakar en mindre roll i samhället. Att använda ordet hen gynnar inte bara transpersoner eller människor som inte känner sig hemma i sitt kön, utan det hjälper även höja kvinnors roll i samhället förklarar dem. I artikeln anses att konstant urskilja kön och ge dessa normer leder till negativa konsekvenser på både individ och samhälls-nivå. Den tyder även på att ordet hen börjar användas i högre grad och att det exempelvis skapats barnböcker med ”hen” som protagonist. Källan understryker att ordet hen bidrar till en friare inställning och att det skulle leda till en bättre framtid vars könsindelning inte konstant påverkar. De förklarar att ordet hen skulle gynna vår språkliga utveckling och bidra till en mer tillmötesgående miljö. ”/…/ Att använda hen är inte att ta bort hon och han. Det är att lägga till hen: att ge tre möjligheter istället för två” avslutar Karin Salmson artikeln med.

Så, vi kan konstatera att ordet hen behövs. Det är viktigt för många människor och vi på kroppsmagasinet tycker att alla ska tillämpa sig ordet.  

 

Källförteckning:

https://www.metro.se/artikel/forskaren-d%C3%A4rf%C3%B6r-uppr%C3%B6r-ord-som-hen-xr Hämtad 15-12-17

http://www.na.se/opinion/insandare/hen-ar-ett-onodigt-ord Hämtad 15-12-17

http://spraktidningen.se/artiklar/2007/11/hen-kan-fylla-spraklig-lucka Hämtad 15-12-17

https://www.svd.se/det-behovs-ett-nytt-ord-i-svenska-spraket Hämtad 15-12-17

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén